söndag 19 januari 2014

ABF 18 januari


Efter att under drygt ett år ha försummat den här bloggen kan det vara dags att återkomma med något positivt – nämligen den stora finalen på förra årets seminarieserie som organiserats av Visionsgruppen inom Klimataktion. Jag instämmer helt i gruppens eget omdöme:
"Dagen var på alla sätt lyckad! Det var fullt i Z-salen och somliga av övriga rum var överfulla. Livliga diskussioner. Bokbord och underbara artister. Ett bra fört samtal mellan moderator och sju politiker."

Det var omöjligt att besöka alla evenemang, som delvis ägde rum samtidigt, men det för mig särskilt intressanta seminariet (i ett överfullt rum) var det som handlade om Positiva Pengar. Deras presentation på seminariet finns här. För mig är det tydligt att det penningsystem som beskrevs är helt i linje med det fördelningssystem som föreslås på s. 5, punkt (5) i häftet "Ekonomisk demokrati" som delades ut i ca 50 exemplar på seminariet. Den icke vinstdrivande kampanjgruppen Positiva Pengar begränsar sin verksamhet till att endast gälla penningsystemet, vilket betyder (som de medgav) att deras förslag måste kompletteras – t.ex. med något system av icke vinstdrivande företag för att fungera bra. Jag tror att de övriga punkterna (1-4) i "Ekonomisk demokrati" kan vara en utmärkt sådan komplettering.
(P.S. Häftet "Ekonomisk demokrati" uppdateras när så behövs. Den 28.1 ändrades t.ex. orden "påverkas av", på näst sista raden i första stycket på s.3, till "inlemmas i", vilket bättre överensstämmer med rekommendationen att "tänka mer än 'endimensionellt'" på samma sida.)

Föreningen ASPO har gjort bl.a.gjort ljudupptagningar från politikerdiskussionerna som finns här, tillsammans med en hel del annat intressant – och viktigt.

måndag 3 december 2012

söndag 19 augusti 2012

Peter Victor 2010

Den här videon (som jag inte sett tidigare) tackar jag Birger Schlaug för. Den finns här på hans blogg (och har där bl.a. en kommentar av mig).

måndag 13 augusti 2012

»Vi måste [först?] utveckla en etik med globala hänsyn« – och sedan?

I gårdagens GP finns en artikel undertecknad av några av initiativtagarna till nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu! som väsentligen går ut på att klimatfrågan kräver »en etik med globala hänsyn«. Det gör den naturligtvis eftersom våra beteenden i hög grad bestäms av våra individuella etiska ställningstaganden. Men vi styrs också av sociala faktorer (bl.a. ekonomiska förhållanden, bestämda av bl.a. politiker) som t.ex. de regelverk som reglerar företags (och därigenom anställdas och konsumenters) beteenden. Eftersom dessa förhållanden också i hög grad påverkar våra etiska ställningstaganden är det knappast en särskilt god idé att bara kräva en global etik utan att samtidigt diskutera frågan om (bl.a.) de ekonomiska regelverk som styr olika företagsformer. Återigen finns det alltså anledning att hänvisa till mitt häfte »För en demokratisk ekonomi«

lördag 21 juli 2012

One Sweden?

I dagens SvD finns en utmärkt artikel undertecknad av representanter för flera organisationer som stöder initiativet ’One Sweden’. Särskilt följande citat är det lätt att hålla med om:
»Vardagsrasismen förstärks av främlingsfientliga organisationer inom det civila samhället. … Mångkulturen är dessa organisationers stora fiende, eftersom de menar att människor som är födda olika inte kan, eller bör, leva tillsammans. … För att lyckas med sitt uppsåt måste de främlingsfientliga framställa muslimer som en enda grupp. … De ställer människor med olika hudfärg, etnicitet och religion mot varandra … I den här miljön är det viktigt att vi andra inte tangerar främlingsfientlighet när vi debatterar. … Vi måste låta enskilda individer själva få definiera sin tro och sina politiska uppfattningar och aldrig klumpa ihop alla med en viss tro eller bakgrund till en enda homogen grupp.«
Jag är bara lite tveksam till om namnet ’One Sweden’ är så lämpligt i sammanhanget. Varför ’Sweden’ när det handlar om en hel, men en enda, planet som vi måste leva tillsammans på? Tyvärr är både ’One Planet’ och ’One Earth’ upptagna (men t.ex. ’En Jord’ tycks inte vara det).
    På sin hemsida skriver One Sweden om sin vision, att »… fokusera på framgång, både ekonomiskt och socialt tror vi är ett effektivt sätt att möta utmaningar och utvecklingshämmande fenomen som rasism och extremism …«. Eftersom begreppet ’ekonomisk framgång’ ofta avser framgångsrik (ekonomisk) maktutövning – som i ett kapitalistiskt samhälle lätt sker på bekostnad av mindre framgångsrika medborgare – tycker jag att man borde vara försiktig med det begreppet.

lördag 26 maj 2012

Snedväxt!

Det råder väl knappast någon tvekan om att den välfärdsskapande dynamiken i den kapitalistiska ekonomin, själva dess "existensberättigande", bygger på ekonomisk tillväxt. Men att den viktigaste drivkraften är de förväntningar om att den egna ekonomin ska växa, vilka kan finnas hos dem som har haft möjlighet att satsa ett kapital i någon expansionsbenägen verksamhet, blir ofta inte så tydligt i ett större perspektiv
     Ekonomisk tillväxt brukar man då tala om som om det vore en lika stor angelägenhet för alla. Vem vill inte ha större ekonomisk trygghet genom att något företag som man är ekonomiskt beroende av lyckas sälja fler varor? Och eftersom tillväxten så gott som alltid är ojämnt fördelad (en ekonomisk snedväxt) har den dessutom en, i bästa(?) fall, accelererande effekt på den ekonomiska dynamiken. I princip kan en sådan snedväxt hotas på två sätt. Antingen genom att de materiella resurser som krävs för den är begränsade eller genom att ackumulerad rikedom har blivit alltför ojämnt fördelad. Det sistnämnda tycks vara det akuta problemet för Grekland.
     Att då försöka lösa krisen genom att minska tillväxten bland de fattigare för att tillfredsställa de rikares krav på tillväxt är knappast en god idé. Om alla ska få del av tillväxten måste den tas någon annanstans ifrån. Inte från Europa, utan från platser som fortfarande har en hög tillväxt, Kina och Brasilien till exempel. Detta är förslag som på allvar framförs i dagens Konflikt i P1. Det kan väl hålla ett tag. Men hur blir det om alla ekonomiska problem löses på detta sätt och det sedan uppstår problem genom att det ekologiska systemets materiella resurser är otillräckliga för en fortsatt ekonomisk tillväxt? Kan man då hoppas att under t.ex. en människas livslängd kunna fortsätta att utnyttja jordens resurser till att producera ännu mer säljbara produkter genom ny, ännu effektivare och mer resursbesparande teknik och miljövänliga kretsloppssystem?  Om det – mot förmodan – vore möjligt, vad ska vi i så fall ha allt detta till?

måndag 14 maj 2012

»Glödlampskonspirationen«

Konspirationsteori eller ej, jag har sällan sett kapitalismens dilemma beskrivas så slagkraftigt och tydligt som i den spanska Dokumentärfilmen »Glödlampskonspirationen« som Svt:s Dokument utifrån visade i går kväll (och som ska finnas kvar till den 12 juni).
     Jag undrar bara om de lösningar som angavs är tillräckliga. Det är tydligt vad som behöver göras rent konkret: Vi måste på ett eller annat sätt försöka se till att vår produktion och konsumtion inte är mer omfattande och skadliga än att de kan ingå i de ekologiska kretsloppen utan att störa dem mer än att de under åtminstone många tusentals år kan reproducera den mångfald av olika organismer som krävs för att också innehålla högre livsformer, som t.ex. mänskligt liv. I första hand måste den skadliga, men allmänt eftersträvade, ekonomiska tillväxten vändas till en nerväxt tills produktion och konsumtion har nått en hållbar nivå. Eftersom både produktionen och konsumtionen kontrolleras av människor med förmåga att handla rationellt, kan man tycka att det inte borde vara svårt att åstadkomma en sådan nerväxt när de flesta väl har förstått att detta är nödvändigt för vår överlevnad på längre sikt. Men i så fall har man säkert bortsett från de lagbundna mekanismer (bl.a. aktiebolagslagen i kombination med psyko-socio-ekonomiska processer) som reglerar de flesta företags beteenden inom den globala ekonomin.
     Vad som saknas i filmen och som skulle kunna utgöra en fortsättning, som jag skulle vilja se, är förslag till mer trovärdiga lösningar än bara försök till regleringar inom ramen för vårt ekonomiska system med vinstkrävande företag. Här finns några förslag. Andra intressanta förslag finns t.ex. i Björn Forsbergs bok »Omställningens tid«, som jag verkligen kan rekommendera.

måndag 7 maj 2012

»För en demokratisk ekonomi« återigen

Innehållet i mitt 16-sidiga häfte »För en demokratisk ekonomi« från förra året verkar fortfarande vara mycket aktuellt – men några förbättringar har jag ändå gjort (särskilt på s. 2, 3, 6, 8, och 10) för att förtydliga några saker. Till exempel framgår det nu lite bättre, hoppas jag, att det inte nödvändigtvis finns en motsättning mellan de två förändringsalternativen ’uppifrån och ned’ och ’nedifrån och upp’ (se t.ex. s. 8).

P.S. 2013-08-13.  Här finns nu en uppdaterad och utökad version (fr.o.m. s. 11). D.S.

tisdag 24 april 2012

Anonym kommentar på Schlaugs blogg

'Anonym' på Birger Schlaugs blogg 24.4.12:
»Måste delge ett citat från utredningen om sänkt restaurangmoms:
”Individer med hög produktivitet kan välja att härma personer med lägre produktivitet, dvs. arbeta mindre och generera samma observerbara inkomst som lågproduktiva, och på så sätt erhålla högre nytta genom lägre skattebelastning och mer fritid. Denna överkonsumtion av fritid innebär en snedvridning av samhällets resurser och därigenom effektivitetsförluster samtidigt som möjligheten att omfördela inkomster begränsas.
För att fördelningsmålen skall uppnås och effektivitetsförlusterna i samhället minimeras ska skattesystemet utformas så att den här typen av härmningsbeteende undviks. En optimal utformning av skattesystemet kan därigenom vara att motverka härmningsbeteende genom att beskatta varor och tjänster som är komplementära med fritid, det vill säga varor som i relativt stor utsträckning konsumeras av personer med mycket fritid (allt annat lika). På detta sätt blir konsumtion av fritid mindre attraktivt i förhållande till beskattat marknadsarbete.”
Just det, vi måste kraftfullt motarbeta överkonsumtionen av fritid, så att inte ett otäckt härmningsbeteende sprider sig!«
Det låter verkligen obehagligt! Vad handlar det om? Är det ett skämt? Jag googlade på 'härmningsbeteende' och 'restaurangmoms' och fick ett svar: SOU 2011:24, http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/36/51/943c4b74.pdf , och hittade ordet 'härmningsbeteende' och texten ovan  på s. 38 (40)! Tyvärr har jag inte lyckats engagera mig tillräckligt för att skaffa mig en uppfattning om vilken tilltro man bör fästa vid resten av den ambitiöst utformade texten.

Rockström och Eklund om att radikalisera klimatpolitiken

DN-Debatt har Johan Rockström och och den klassiska ekonomen Klas Eklund skrivit en artikel om hur Sverige "bör visa ledarskap" när det gäller miljön, med anledning av 40-årsminnet av "Stockholmskonferensen".
För att sammanfatta artikeln: Grön skatteväxling bör fortsätta, nationalräkenskaperna bör läggas om i grön riktning och det behövs incitament för affärsstrategier för att skapa grön tillväxt.Tillgång till förnybar energi och hållbart lantbruk är två "revolutioner" som Sverige bör gå i bräschen för på global nivå. Världen måste snabbt övergå till en grön ekonomi genom ekonomiska styrmedel, politiska mål och kraftfulla institutioner. "En visionär 'Stockholmsanda' vore en bra start."
    – Den ekonomiska tillväxten måste alltså fortsätta eftersom vi har ett ekonomiskt system som kräver det! Men varför hålla fast vid ett sådant, i grunden odemokratiskt, system? Varför inte också kräva en omställning till en demokratisk ekonomi?