Substack

Nu har jag två "Posts" på min Substack,  bherlin.substack.com , en engelst version av min Ekodemokrati och en annan, 'djupare', filosofisk text, Transactional Process Ontology (TPO), (båda i pdf-format och med korta inledningar), som kanske kan ses som en fortsättning på tanken att "allt är vågor".

In English: Now I have two "Posts" on my Substack, bherlin.substack.com , an English version of my Ecodemocracy and another, 'deeper', philosophical text, Transactional Process Ontology (TPO), (both in pdf format and with short introductions), which may, perhaps, be seen as a continuation of the idea that "everything is waves",

Ekodemokrati

Här är en vidareutveckling ("Ekodemokrati") av mitt kapitel om ekonomisk demokrati i antologin "Att slakta en guldkalv. Visioner för ett hållbart samhälle" (Carlsson Bokförlag, 2015 ): 

https://www.dropbox.com/scl/fi/uw6mdzncoasvt33x8h2bt/Ekodemokrati.pdf?rlkey=6dpyvaobelxawni57yoq9qbji&st=w46jbtof&dl=0

(Uppdaterat 2026-02-02)

Ett poddsamtal om ekonomisk demokrati

För några veckor sedan samtalade jag med Hannes Anagrius i podden Tillväxtparadigmet om min modellskiss för Ekonomisk demokrati. Det blev, efter en inledning av Hannes, ett en timme långt (lite trevande) samtal, som förhoppningsvis kan underlätta förståelsen av modellskissen. (Avsnitt 30 i Tillväxtparadigmet kan man hitta här: https://www.tillvaxtparadigmet.se/poddavsnitt ). 

Och är är en länk till modellskissen 'Ekonomisk demokrati':

https://www.dropbox.com/s/nk8kiklekr9uvzv/Ekonomisk_demokrati_ur_Att_slakta_en_guldkalv.pdf?dl=0

Om ett öppet brev från J. Rockström till Greta T.

I det nummer av DN 2020-12-06, som Greta Thunberg var chefredaktör för, finns en annons från Global Challenges Foundation (GCF), undertecknad av Johan Rockström och Laszlo Szombatfalvy, styrelseledamot resp. grundare av GCF, som jag inte kunde låta bli att skriva en kommentar till. Den blev ganska lång eftersom den till största delen kom att handla om grundläggande problem när det gäller ekonomisk resiliens. Här är en länk till en pdf-fil med den artikeln (plus några sidor ur det appendix till "Mejlsamtal om ekodemokrati och resiliens" som nämns i föregående inlägg) : https://www.dropbox.com/s/epjzsob4h6nrqog/Resilient_ekonomi.pdf?dl=0 . Kommentera gärna!

Den här ETC-artikeln om 'vår pengapolitik', av Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, vid Linköpings universitet, är förresten mycket intressant när det gäller hur pengar 'skapas': https://www.etc.se/ekonomi/sa-andrade-coronakrisen-pengapolitiken-varldens-chans-valfarden . 

Dags att uppdatera bloggen!

Under några år har jag kommunicerat i andra, betydligt mer välbesökta forum, men jag kan nog behöva en "egen plats" också, som är lätt att hänvisa till, och besöka, och där jag kan lägga länkar (i grå stil) som jag tycker är viktiga, och som andra kan kommentera. (Det är förstås många länkar i de gamla inläggen som inte fungerar.)
   Här är i alla fall en ny länk till en e-bok på 256 sidor, som jag skrivit tillsammans med Jan Opöien, med titeln "Mejlsamtal om ekodemokrati och resiliens":https://www.dropbox.com/s/uf0ge2x1jp1lfnq/Mejlsamtal-om-ekodemokrati-BoH-JanO.pdf?dl=0). (Samma länk finns också i bloggpresentationen i webbversionens högerspalt.)
Pdf-filen ligger i Dropbox och det kan vara bäst att ladda ned den därifrån när filen har öppnats - klicka då på "öppna/ladda ner" längst upp till höger i Dropboxappen - för att få bättre kontroll över visningen.

Boken får tala för sig själv men, som sagt, kommentera gärna – och jag ska försöka svara så gott det går, om det behövs!
    – Här är en länk till bokens appendix, som går att skriva ut som ett 12-sidigt häfte när den laddats ner i Adobe reader (klicka på "Öppna/Ladda ner" i Dropboxappen): https://www.dropbox.com/s/lnh1z6bm8qo5v96/Mejlsamtal-om-ekodemokrati-Appendix.pdf?dl=0.
 Hela boken kan förresten på samma sätt skrivas ut som ett valfritt antal häften.

»Vi måste [först?] utveckla en etik med globala hänsyn« – och sedan?

I gårdagens GP finns en artikel undertecknad av några av initiativtagarna till nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu! som väsentligen går ut på att klimatfrågan kräver »en etik med globala hänsyn«. Det gör den naturligtvis eftersom våra beteenden i hög grad bestäms av våra individuella etiska ställningstaganden. Men vi styrs också av sociala faktorer (bl.a. ekonomiska förhållanden, bestämda av bl.a. politiker) som t.ex. de regelverk som reglerar företags (och därigenom anställdas och konsumenters) beteenden. Eftersom dessa förhållanden också i hög grad påverkar våra etiska ställningstaganden är det knappast en särskilt god idé att bara kräva en global etik utan att samtidigt diskutera frågan om (bl.a.) de ekonomiska regelverk som styr olika företagsformer. Återigen finns det alltså anledning att hänvisa till mitt häfte (nu, 2019-09-06, uppdaterad som "Ekodemokrati")

Snedväxt!

Det råder väl knappast någon tvekan om att den välfärdsskapande dynamiken i den kapitalistiska ekonomin, själva dess "existensberättigande", bygger på ekonomisk tillväxt. Men att den viktigaste drivkraften är de förväntningar om att den egna ekonomin ska växa, vilka kan finnas hos dem som har haft möjlighet att satsa ett kapital i någon expansionsbenägen verksamhet, blir ofta inte så tydligt i ett större perspektiv. 
     Ekonomisk tillväxt brukar man då tala om som om det vore en lika stor angelägenhet för alla. Vem vill inte ha större ekonomisk trygghet genom att något företag som man är ekonomiskt beroende av lyckas sälja fler varor? Och eftersom tillväxten så gott som alltid är ojämnt fördelad (en ekonomisk snedväxt) har den dessutom en, i bästa(?) fall, accelererande effekt på den ekonomiska dynamiken. I princip kan en sådan snedväxt hotas på två sätt. Antingen genom att de materiella resurser som krävs för den är begränsade eller genom att ackumulerad rikedom har blivit alltför ojämnt fördelad. Det sistnämnda tycks vara det akuta problemet för Grekland.

     Att då försöka lösa krisen genom att minska tillväxten bland de fattigare för att tillfredsställa de rikares krav på tillväxt är knappast en god idé. Om alla ska få del av tillväxten måste den tas någon annanstans ifrån. Inte från Europa, utan från platser som fortfarande har en hög tillväxt, Kina och Brasilien till exempel. Detta är förslag som på allvar framförs i dagens Konflikt i P1. Det kan väl hålla ett tag. Men hur blir det om alla ekonomiska problem löses på detta sätt och det sedan uppstår problem genom att det ekologiska systemets materiella resurser är otillräckliga för en fortsatt ekonomisk tillväxt? Kan man då hoppas att under t.ex. en människas livslängd kunna fortsätta att utnyttja jordens resurser till att producera ännu mer säljbara produkter genom ny, ännu effektivare och mer resursbesparande teknik och miljövänliga kretsloppssystem?  Om det – mot förmodan – vore möjligt, vad ska vi i så fall ha allt detta till?

»Glödlampskonspirationen«

Konspirationsteori eller ej, jag har sällan sett kapitalismens dilemma beskrivas så slagkraftigt och tydligt som i den spanska Dokumentärfilmen »Glödlampskonspirationen« som Svt:s Dokument utifrån visade i går kväll (och som ska finnas kvar till den 12 juni).

     Jag undrar bara om de lösningar som angavs är tillräckliga. Det är tydligt vad som behöver göras rent konkret: Vi måste på ett eller annat sätt försöka se till att vår produktion och konsumtion inte är mer omfattande och skadliga än att de kan ingå i de ekologiska kretsloppen utan att störa dem mer än att de under åtminstone många tusentals år kan reproducera den mångfald av olika organismer som krävs för att också innehålla högre livsformer, som t.ex. mänskligt liv. I första hand måste den skadliga, men allmänt eftersträvade, ekonomiska tillväxten vändas till en nerväxt tills produktion och konsumtion har nått en hållbar nivå. Eftersom både produktionen och konsumtionen kontrolleras av människor med förmåga att handla rationellt, kan man tycka att det inte borde vara svårt att åstadkomma en sådan nerväxt när de flesta väl har förstått att detta är nödvändigt för vår överlevnad på längre sikt. Men i så fall har man säkert bortsett från de lagbundna mekanismer (bl.a. aktiebolagslagen i kombination med psyko-socio-ekonomiska processer) som reglerar de flesta företags beteenden inom den globala ekonomin.

     Vad som saknas i filmen och som skulle kunna utgöra en fortsättning, som jag skulle vilja se, är förslag till mer trovärdiga lösningar än bara försök till regleringar inom ramen för vårt ekonomiska system med vinstkrävande företag. Här finns några förslag. Andra intressanta förslag finns t.ex. i Björn Forsbergs bok »Omställningens tid«, som jag verkligen kan rekommendera.

»För en demokratisk ekonomi« återigen

Innehållet i mitt 16-sidiga häfte »För en demokratisk ekonomi« från förra året verkar fortfarande vara mycket aktuellt – men några förbättringar har jag ändå gjort (särskilt på s. 2, 3, 6, 8, och 10) för att förtydliga några saker. Till exempel framgår det nu lite bättre, hoppas jag, att det inte nödvändigtvis finns en motsättning mellan de två förändringsalternativen ’uppifrån och ned’ och ’nedifrån och upp’ (se t.ex. s. 8).

P.S. 2013-08-13.  Här finns nu en uppdaterad och utökad version (fr.o.m. s. 11). D.S.

Rockström och Eklund om att radikalisera klimatpolitiken

På DN-Debatt har Johan Rockström och och den klassiska ekonomen Klas Eklund skrivit en artikel om hur Sverige "bör visa ledarskap" när det gäller miljön, med anledning av 40-årsminnet av "Stockholmskonferensen".

För att sammanfatta artikeln: Grön skatteväxling bör fortsätta, nationalräkenskaperna bör läggas om i grön riktning och det behövs incitament för affärsstrategier för att skapa grön tillväxt.Tillgång till förnybar energi och hållbart lantbruk är två "revolutioner" som Sverige bör gå i bräschen för på global nivå. Världen måste snabbt övergå till en grön ekonomi genom ekonomiska styrmedel, politiska mål och kraftfulla institutioner. "En visionär 'Stockholmsanda' vore en bra start."

    – Den ekonomiska tillväxten måste alltså fortsätta eftersom vi har ett ekonomiskt system som kräver det! Men varför hålla fast vid ett sådant, i grunden odemokratiskt, system? Varför inte också kräva en omställning till en demokratisk ekonomi?