lördag 26 maj 2012

Snedväxt!

Det råder väl knappast någon tvekan om att den välfärdsskapande dynamiken i den kapitalistiska ekonomin, själva dess "existensberättigande", bygger på ekonomisk tillväxt. Men att den viktigaste drivkraften är de förväntningar om att den egna ekonomin ska växa, vilka kan finnas hos dem som har haft möjlighet att satsa ett kapital i någon expansionsbenägen verksamhet, blir ofta inte så tydligt i ett större perspektiv
     Ekonomisk tillväxt brukar man då tala om som om det vore en lika stor angelägenhet för alla. Vem vill inte ha större ekonomisk trygghet genom att något företag som man är ekonomiskt beroende av lyckas sälja fler varor? Och eftersom tillväxten så gott som alltid är ojämnt fördelad (en ekonomisk snedväxt) har den dessutom en, i bästa(?) fall, accelererande effekt på den ekonomiska dynamiken. I princip kan en sådan snedväxt hotas på två sätt. Antingen genom att de materiella resurser som krävs för den är begränsade eller genom att ackumulerad rikedom har blivit alltför ojämnt fördelad. Det sistnämnda tycks vara det akuta problemet för Grekland.
     Att då försöka lösa krisen genom att minska tillväxten bland de fattigare för att tillfredsställa de rikares krav på tillväxt är knappast en god idé. Om alla ska få del av tillväxten måste den tas någon annanstans ifrån. Inte från Europa, utan från platser som fortfarande har en hög tillväxt, Kina och Brasilien till exempel. Detta är förslag som på allvar framförs i dagens Konflikt i P1. Det kan väl hålla ett tag. Men hur blir det om alla ekonomiska problem löses på detta sätt och det sedan uppstår problem genom att det ekologiska systemets materiella resurser är otillräckliga för en fortsatt ekonomisk tillväxt? Kan man då hoppas att under t.ex. en människas livslängd kunna fortsätta att utnyttja jordens resurser till att producera ännu mer säljbara produkter genom ny, ännu effektivare och mer resursbesparande teknik och miljövänliga kretsloppssystem?  Om det – mot förmodan – vore möjligt, vad ska vi i så fall ha allt detta till?

måndag 14 maj 2012

»Glödlampskonspirationen«

Konspirationsteori eller ej, jag har sällan sett kapitalismens dilemma beskrivas så slagkraftigt och tydligt som i den spanska Dokumentärfilmen »Glödlampskonspirationen« som Svt:s Dokument utifrån visade i går kväll (och som ska finnas kvar till den 12 juni).
     Jag undrar bara om de lösningar som angavs är tillräckliga. Det är tydligt vad som behöver göras rent konkret: Vi måste på ett eller annat sätt försöka se till att vår produktion och konsumtion inte är mer omfattande och skadliga än att de kan ingå i de ekologiska kretsloppen utan att störa dem mer än att de under åtminstone många tusentals år kan reproducera den mångfald av olika organismer som krävs för att också innehålla högre livsformer, som t.ex. mänskligt liv. I första hand måste den skadliga, men allmänt eftersträvade, ekonomiska tillväxten vändas till en nerväxt tills produktion och konsumtion har nått en hållbar nivå. Eftersom både produktionen och konsumtionen kontrolleras av människor med förmåga att handla rationellt, kan man tycka att det inte borde vara svårt att åstadkomma en sådan nerväxt när de flesta väl har förstått att detta är nödvändigt för vår överlevnad på längre sikt. Men i så fall har man säkert bortsett från de lagbundna mekanismer (bl.a. aktiebolagslagen i kombination med psyko-socio-ekonomiska processer) som reglerar de flesta företags beteenden inom den globala ekonomin.
     Vad som saknas i filmen och som skulle kunna utgöra en fortsättning, som jag skulle vilja se, är förslag till mer trovärdiga lösningar än bara försök till regleringar inom ramen för vårt ekonomiska system med vinstkrävande företag. Här finns några förslag. Andra intressanta förslag finns t.ex. i Björn Forsbergs bok »Omställningens tid«, som jag verkligen kan rekommendera.

måndag 7 maj 2012

»För en demokratisk ekonomi« återigen

Innehållet i mitt 16-sidiga häfte »För en demokratisk ekonomi« från förra året verkar fortfarande vara mycket aktuellt – men några förbättringar har jag ändå gjort (särskilt på s. 2, 3, 6, 8, och 10) för att förtydliga några saker. Till exempel framgår det nu lite bättre, hoppas jag, att det inte nödvändigtvis finns en motsättning mellan de två förändringsalternativen ’uppifrån och ned’ och ’nedifrån och upp’ (se t.ex. s. 8).

P.S. 2013-08-13.  Här finns nu en uppdaterad och utökad version (fr.o.m. s. 11). D.S.